Hemstaden



Hemstaden


Det är här drömmar föds.
I frusna åar vid järnvägsspår utan bommar.
I dammet från mopeder som slirar en kylig solnedgång i april.

Det är här längtan gror.
 I industrihallarnas bruna toner.
Bland skorstenar och metall, till doft av gödsel.
Bort är målet.
Till ett annat liv.
Dimman över granskogen håller ett fast grepp om armen.

Kommentarer